Bokrecension

 
Vi fick den här boken av Elsa och det visade sig att både hon och Åsa tyckte att den var så tråkig att de slutade läsa efter hälften. Därför tänkte jag skriva lite om den så att ni ser vad ni missade ;)
Boken börjar med att Elizabeth och Fitzwilliam Darcy ska ge en bal för sina vänner och det berättas om vad som hände innan (alltså en sammanfattning av Pride and Prejudice). De två har varit lyckligt gifta i sex år nu och har även fått två pojkar. Perfekta läget alltså för att arvet är säkrad! Även Jane och Charles Bingley lever lyckligt med två döttrar och en son inte så långt ifrån Pemberly. 
Men natten innan balen kommer plötsligt Lydia fram till Pemberly och det visar sig att Captain Denny har blivit mördad i skogen när Lydia var på väg till sin syster för att (utan inbjudan) delta i balen. Denny och Wickham som eskorterade henne hade stigit ur droskan helt plötsligt och försvunnit. Vid mordplatsen syns bara Wickham till och han är då såklart misstänkt som mördaren. 
Fram tills dess verkar boken faktist interessant. Man vill veta vem som verkligen mördade Denny och hoppas på tusentals spännande ledtrådar. Men icke, författaren går bara på att alla ororar sig över händelsen och det repeteras ständigt vad som hände i mordnatten. Så det är fullt förståeligt att man bara vill sluta läsa boken. 
Fast håller man ut lite till kommer det plötsligt en vändning och mysteriet löser sig på ett sätt man inte hade tänkt sig. Sedan kommer det också fram en oväntad relation mellan Wickham och Mrs Younge (som var Georgianas guvernant). Det roligaste var att det finns en kort scen där det pratas om Harriet Smith, hennes make Robert Martin och även Mr and Mrs Knightley of Donwell Abbey som vi ju känner ifrån Emma. Kul förbindelse mellan Austen-böckerna! 
 
Så trots att handlingen mestadels går väldigt trögt tycker jag att den var värt att läsa och till slut kunde jag inte släppa ifrån mig den längre. 
 
 
 
Vera
 

Kommentarer
Elsa säger:

Hej, vad roligt att boken ändå tog sig - kanske jag får göra ett nytt försök ändå:)

Kram från ett snöigt Stockholm

2014-01-19 | 17:23:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback