jacobsisters

Den frâgan ställde jag mig efter att ha frusit i flera dagar pâ Portnellan Farm. Familjen var trevlig och ville att jag hade det bra, men förstod nog inte att det inte räcker med varmt te och en varm dusch när bâde badrum, sovrum och kök är iskalla. Kölden och det fysiska arbetet gjorde att jag var jätte trött pâ kvällarna och knappt orkade göra nâgot förutom att äta och gâ till sängs. Efter nâgra dagar blev jag även förkyld och anade att det inte skulle bli bättre om jag stannar i ett kallt hus. Detta skulle ju vara en bra upplevelse för mig, men â andra sidan hade jag planerat det här och man vill ju inte bara ge upp och lämna! Och vad skulle jag säga till familjen som var sâ snäll och uppskattade mitt arbete?!

Tankarna kretsade kring dessa frâgor hela tiden och jag insâg att om jag stannade var det inte för att jag ville utan för att jag inte vâgade att ta steget att säga att jag vill lämna gârden. Ofta tänker jag att det är starkt att stanna, bita ihop och stâ ut. Men egentligen är det minst lika starkt att stâ för hur man känner och göra det man mâr bra av.

Därför är jag nu tillbaka i Glasgow i mitt gamla rum i ett paar dagar och det kändes som att komma hem. Här är det varmt, jag vet var allt finns och har chansen att träffa nâgra kompisar. Sen drar jag vidare till York pâ torsdag, där jag kommer att spendera nâgra dagar innan det bär av till den sista WWOOF gârden som ligger en timme frân York.

Jag är väldigt nöjd med mitt val och stolt att jag vâgade gâ!